- Jag arriverade i Sunne, hälsades välkommen av den största larv jag någonsin sett. Pumba hade varit överlycklig. Jag däremot; not so much.
- Min bror och hans Maren har förlovat sig. Hurra, hurra, hurra!
- Mina hundar och Carro framför datorn. Ivan har satt sig till rätta och Carro bara skrattar.
Efter ungefär två och ett halvt år av inbjudningar (och sedermera hot) tog jag mig äntligen till Torsby och hem till Carro. De där två och halvt åren handlar inte så mycket om vilken dålig kompis jag är som aldrig hälsar på – jag har bara vägarna förbi Torsby så himla sällan. Typ aldrig. Dessutom kommer jag från Sunne, så jag rynkar automatiskt lite på näsan när någon säger ”Torsby”.
Men det var ju fint ändå, det där Torsby. Solen sken och hundarna kvittrade. Carro har en fantastiskt fin lägenhet och en imponerade katt. Jag ville sno med mig hennes skrivbord, men hon hindrade mig såklart. Typiskt. Vi började hur som helst med en hundpromenad. Sedan pratade vi, och så skrattade vi och sen plåtade vi. Hon plåtade mina ringar och jag plåtade mina hundar och hennes bröst.
Det är så fint med fina vänner.
Även de som bor på fel ställe.